”Ni kan behålla era skattesubventioner och era nybyggda motorvägar; vi etablerar oss där de kompetenta människorna finns”, sade Hewlett Packards VD Carley Fiorina i ett möte med USA:s guvernörer för några år sedan. Uttalandet speglar väl den förändringsprocess som näringslivet är inne i.
Den amerikanske forskaren Richard Florida hävdar av nu ser hur den ”den kreativa klassen” dominerar allt mer inom det ekonomiska livet. ”Vi reviderar och ändrar konstant varje produkt, process eller aktivitet och kombinerar dem på nya sätt. Samtidigt får teknisk och ekonomisk kreativitet allt oftare näring från artistiska och kulturella aktiviteter”, skriver han i sin bok ”The Rise of the Creative Class: And How it's Transforming Work, Leisure, Community, and Everyday Life”. Se Amazon Det är mänsklig kreativitet som styr den ekonomiska utvecklingen.
Den kreativa klassen består av människor som arbetar med att skapa nya idéer, ny teknik eller nytt innehåll. De kan t ex arbeta som forskare, ingenjörer, arkitekter, designers, utbildare, konstnärer, musiker eller underhållning. Runt dessa finns också människor som arbetar med företagande, finansekonomi, juridik, hälsa och liknande. Dessa arbetar med komplex problemlösning som kräver hög utbildning, kreativitet eller vad som kallas för socialt kapital.
Kärnan i denna klass utgör cirka 12 procent av den arbetsföra befolkningen i USA och den växer snabbt. Samtidigt bör man hålla i minnet att även den kreativa inslaget i traditionella serviceyrken och arbetaryrken också ökar.
Denna yrkesgrupp har stora krav på den geografiska platsen där företaget ligger. De kräver spännande boende, kulturellt utbud, kulturell blandning och närvaron av andra kreativa människor. Att ett företag och den miljö där företaget är etablerat kan erbjuda kulturell blandning har därför blivit ett allt viktigare konkurrensmedel.
Därför är det den klassiska storstaden med sina trånga gator, gränder och torg som lockar men också småstäder med charm och genuin atmosfär som erbjuder en modern, blandad gemenskap där olika livsstilar kan existera. Det är alltså inte effektiva transporter mellan arbete och förort som är det viktigaste konkurrensmedlet för dagens städer, utan kvaliteten på stadslivet.
Den gamla idén om att ekonomisk utveckling är liktydigt med ett ökat antal bilar, som t ex Stockholms Handelskammare och lobbyföreningen Stockholmsfrämjandet hävdar, håller helt enkelt inte längre.
Comments