Utveckla Systembolaget istället för att avveckla

När systembolaget debatteras, brukar det handla om dess vara eller icke vara, om spritpriser, om öppettider eller kanske om företagskulturen. Diskussionen utspelas i kraftfältet mellan nykterhetsförbud och handelns stora aktörer, vilka bedriver en allt intensivare lobbyverksamhet I Bryssel och på hemmaplan. Det kan därför förefalla som om vi står inför det föga upphetsande valet att behålla monopolet i sin nuvarande form eller överlåta merparten av handeln till ett oligopol inom grossist- och detaljistledet.

Men alkohol är en drog med stora sociala och ekonomiska konsekvenser på vårt samhälle. Det finns anledning att vidga debatten och fundera över vad som är vikigt i denna fråga. Till exempel diskuteras aldrig systembolaget som ett centralt inslag i det offentliga rummet. Det finns anledning att göra det, för vad kan framkalla bilden av tristess och otrivsel bättre än ett Systembolag bredvid Folkets Hus, Konsum och ICA i någon av Sveriges modernistiska stadskärnor?

Svenska stadsmiljöer byggda under efterkrigstiden är till form och innehåll lika stereotypa som vilken disneyfierad amerikansk stad som helst. Budskapet är ett annat, men de lider av samma brist på autenticitet och variation. Systembolagen har en särställning här. Den storskaliga hanteringen och den ohyggliga efterfrågan leder till en koncentration av elände i våra städers mest centrala platser. Må Gud förbarma sig över de stackars missbrukare som hänger utanför många av monopolets butiker, men någon uppbygglig syn är det inte. I den subkultur som frodas här rör sig också narkotikamissbrukare och småbrottslingar av olika slag. Många människor, inte minst våra äldre, tycker helt enkelt att det är otryggt och otrivsamt att röra sig i dessa miljöer.

Det är naturligtvis ovärdigt att propagera för att samhällets problematiska sida ska rensas bort ur stadsmiljön, men det är lika ovärdigt att tvinga fram den koncentration och konfrontation som den nuvarande ordningen gör. Denna har dessutom andra negativa effekter på stadsmiljön. Av naturliga skäl har också ett Systembolags lokalisering stor betydelse för övrig handel. Placeringen kan avgöra om ett centrum eller en stadsdel ska leva eller inte.

Till saken hör också att kapitalstarka aktörer flockas i systembutikernas närhet med brist på variation och valfrihet i handeln som resultat.

Det är orimligt att ge en aktör så mycket makt över våra städer, precis som det är orimligt att ge denna makt till en oligopolstruktur, som därmed ytterligare skulle befästa sitt stora marknadsövertag.

En snabb avveckling vore heller inte att föredra. Det handlar ju faktiskt om drogförsäljning och de sociala och ekonomiska konsekvenserna av en avveckling är rätt svåra att bedöma, som vi ser i faller Finland.

En lösning som skulle kunna diskuteras är licensstyrd, småskalig komplettering till det befintliga beståndet, möjligen i Systembolagets regi. Principen skulle kunna vara att en licenstagare måste vara ensam ägare och själv driva sin butik. Målet med detta arrangemang skulle vara att skapa finmaskighet och variation i distributionen, att minska alkoholförsäljningens dominerande inslag i staden, både som symbol och aktivitet. Ett annat mål skulle vara att stärka lokalt företagande.

Det är väl känt inom urbanforskningen att ägare som själva driver sina butiker tar ett större ansvar för den omgivande miljön än större aktörer. Det tar också del i det lokala samhällslivet mer än andra, de blir ofta vad Jane Jacobs kallade för ”public characters”, alltså centrala knutpunkter i den lokala gemenskapen. En mångfald av lokala vinhandlare torde snart hitta lämpliga strategier för att hantera den ständiga konflikten mellan brukare och missbrukare, i synnerhet om vi ger våra invandrare chansen. De skulle lära känna sina kunder på ett annat sätt än vad som är möjligt i de rationellt utformade systembutikerna och de skulle utgöra ett lika charmerande inslag i stadsmiljön som våra restauranger gör.

Vinhandlarnas aktiviteter skulle samtidigt skapa utrymme för andra små aktörer och därmed stärka den lokala ekonomi alla städer är så beroende av i dag. Globala företag söker sig ofta till städer med ett starkt lokalt näringsliv eftersom de efterfrågar dess varor och tjänster och den autentiska miljö det skapar.

För att bevara sin unika, mångkulturella stadskultur har San Francisco nyligen förbjudit etablering av stora butikskedjor i vissa känsliga distrikt. Oavsett vad man tycker om metoden, så speglar detta ändå det värde som en rikt varierad, småskalig stadsmiljö tillmäts i kampen om de globala företagens etableringar.

Sverige har en historisk skuld när det gäller stadsmiljöns utformning. Vi har tillämpat storskalighetsprinciper på områden där de är kontraproduktiva, både i stadens form och i dess innehåll. Systembolagets konstruktion är kanske ett av de mest flagranta exemplen på detta. I vår blinda tro på industrialismens ledord - ordning, system, kontroll – har vi glömt bort de sociala och ekonomiska konsekvenser de stora systemen har på livet utanför. Huruvida Systembolagets interna kostnader är höga eller låga är mindre intressant. Det är dess externa effekter som borde stå i centrum för debatten.

Comments

[Giancarlo Perlloni Rosso]

yo pense que no habia mas nadie que tuviera mi apellido Rosso

[Sven-Arne Jansson]

Systembolaget har en oviss framtid.